Termer och förkortningar
Nedan följer några förklaringar som kan vara till god hjälp
bl a när du tittar på ritningar för en fastighets avloppssystem.
Avloppsvatten | Vatten som leds från fastigheter och vägar. Delas upp i spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. |
Avluftning | Stående ledning som mynnar ut på vind och takplan. |
BDT-vatten | Avloppsvatten från bad, disk och tvätt. Kallas även gråvatten. |
Bilning | Metod för att riva eller göra hål i hårda material. Till exempel i badrum för att byta ut avlopp på traditionellt sätt. |
BR | Förkortning för Brunn. |
Dagvattensystem | Även kallat regnvatten, är de ledningar som betjänar stuprör, takbrunnar, spygatter och gårdsbrunnar i fastigheten. |
DB | Förkortning för Diskbänk |
Epoxi | Den typen av härdplast som används vid relining i vissa metoder. Stelnar med hjälp av härdarvätska. |
Flexibla foder | En relining-metod som innebär att man skjuter in en ”strumpa”/flexibelt foder indränkt i epoxi som hålls uppe med hjälp av lufttryck tills den härdar. Se även strumpa. |
Fräsning | När man med redskap fräser ut hårda beläggningar i rören. Kan ibland gälla rötter som vuxit in i rör under marken. I de sistnämnda fallen använder man sig av en så kallad rotskärare. |
Förbindelsepunkt | Förbindelsen mellan de rör som ansvaras av fastigheten och de som kommunen ansvarar för. |
Fördelningsbrunn | Här fördelas avloppsvattnet jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till filtrationsbädden. |
GJ | Förkortning för Gjutjärn, en vanligaste typen av rör till VA-system. Ersätts allt mer av plaströr. |
Grenrör | Ett rör som är kopplat till ett annat rör. Gäller framförallt från vertikala stammar. |
Grenförstärkning | Vid sköra grenrör används vid relining en bit flexibelt foder impregnerat med antingen epoxi eller polyester som förstärkning. |
Groda | En allmän term för liggande ledningar i badrum, extra toalett mm. |
Hatt | Förstärkning med flexibelt foder i skarven till ett grenrör från stammen. |
Korrosion | Upplösning av ett material, oftast metall, genom en kemisk reaktion. Sker i avlopp. |
MA-rör | Mufflöst avloppssystem som är invändigt skyddat mot korrosion med hjälp av epoxi. |
PL | Förkortning för Plast. |
Polyester | Typ av polymer som ofta framställs i formerna härdplast och termoplast. Den polyester vi använder i Proline-metoden är glasfiberförstärkt och tillhör ej härdplastsortimentet. |
Polyeten | Etanplast som används till stuprör och nyare VA-ledningar. |
PP-rör | Rör av polypropen. Polypropen tål högre temperaturer än PVC-rör |
Proline-metoden | Ett nytt rör gjuts i flera lager på insidan av det gamla med polyesterplast. |
PVC | Polyvinclorid. Vanlig plastsort som används till bl.a. VA-system. |
R | Förkortning för renslucka, öppningsbar lucka på ledning, nyttjas för rensning och inspektion. |
Rörinspektion | En inspektion av ledningssystem med hjälp av kamera för att undersöka statusen på stammarna. |
Samlingsledning | Huvudledningen som oftast ligger ingjuten i källargolv och som betjänar övriga ledningar i systemet. Denna ledning ansluter mot kommunens ledningsnät. |
Sanitära enheter | Ett samlingsnamn för alla enheter som ansluter mot avloppet t.ex. tvättställ, toalettstolar och brunnar m.fl. |
Servisledning (Servise) | Är den del av avloppsledningen som ligger utanför huskroppen och ansluter mot kommunala ledningar. Ledningen ligger på tomtmark och är fastighetsägarens ansvar. |
Sidodragning | Benämning på den del av en stam som viker av 90 grader från stående till liggande placering t ex i ett golv eller uppe vid tak och efter minst 0,3 m viker av 90 grader igen till stående placering. |
Situationsplan (VA) | En ritning över byggnaden som också visar var vatten- och avloppsledningar går. |
Slam | Resterna efter renat avlopps- och dricksvatten. |
SPG | Förkortning för Spygatt, se spygatt. |
Spillvattensystem | Även kallat avlopp, är de ledningar som betjänar tvättställ, toalettstolar, utslagsbackar, diskbänkar och brunnar i fastigheten. |
Sprutgjutning | Den typ av relining där nya rör gjuts i de gamla genom att flytande plast sprutas ut i de gamla rören och får sedan härda. |
Spygatt | Hål för vattenavledning i torra och kalla utrymmen där en vanlig golvbrunn skulle torka ut eller frysa. |
Stam | Stående (vertikal) ledning. |
Statens VA-nämnd | Handlägger tvister om vatten, avlopp och värmeförsörjning. |
Strumpa | En relining-metod som innebär att man skjuter in en ”strumpa”/flexibelt foder indränkt i epoxi som hålls uppe med hjälp av lufttryck tills den härdar. |
S-ning | Snarlik sidodragning men viker av med 45 graders böjar istället för 90 grader och ändrar placering i sidled med 0-0,5 m på den stående ledningen. |
TB | Förkortning för Tvättbänk, t.ex. i tvättstuga. |
TS | Förkortning för tvättställ. |
UB | Förkortning för Utslagsback, t.ex. i städutrymme. |
VA | Förkortning för vatten och avlopp |
Våtrum | Badrum, toalett, tvättstuga. Det enda som får bryta tätskiktet i väggar och golv i ett våtrum är brunn och avloppsledningar. |
WC | Förkortning för Toalettstol. |
Aerob | Syrerik |
Aktivt slam | Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre. |
Ammonium | Kväveförening med kemisk beteckning NH4+ |
Anaerob | Syrefri |
BDT-vatten | Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten |
Biofilm | Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallat biohud |
Biologisk rening | Reduktion av syreförbrukande ämnen och eventuellt kväve med hjälp av mikroorganismer som finns i sandfilter, markbäddar, aktivt slam, biobäddar, etc. |
Biologisk toalett | Toalett med behållare där avföring och eventuellt annat organiskt avfall komposteras |
Blandat avloppsvatten | Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDT-vatten |
BOD | Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material |
Dagvatten | Regn och smältvatten som inte infiltrerar grundvatten eller tas upp av vegetation, utan istället rinner av från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringsplatser |
Denitrifikation | Bakteriell omvandling av nitratkväve (NO3-) till luftkväve (N2) |
Dräneringsvatten | Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder |
Dubbelspolad toalett | Urinsorterande toalett som spolar både urin och avföring med vatten |
Enkelspolad toalett | Urinsorterande toalett som endast spolar urin med vatten. Avföringen går direkt till ett uppsamlingskärl för latrin. |
Enskilt avlopp | Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll. |
Eutrofiering | Tillförsel av näringsämnen (främst kväve och fosfor) till ett vattendrag, likställs ofta med övergödning |
Extremt snålspolad toalett | Toalett som förbrukar mindre än 1 liter vatten per spolning |
Fosfor | Växtnäringsämne, kemisk beteckning P |
Fosforbindande material | Material med god fosforinbindningskapacitet. Ofta kalkhaltiga, t.ex. Filtralie. |
Fördelningsbrunn | Brunn som fördelar avloppsvattnet jämnt över alla spridningsledningar, vilket krävs om fler än en spridningsledning används |
Förfällning | När kemisk fällning inklusive sedimentering av utfälld fosfor sker före den biologiska behandlingen |
Geohydrologisk undersökning | Undersökning av grundvattenförhållanden, t.ex. avståndet till grundvattnet från markytan |
Gråvatten | Annan benämning på BDT-vatten |
Hybridtoalett | Toalett där avfallet spolas bort med vatten till en behållare för biologisk nedbrytning |
Hygienisering | Process där sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas så att ingen risk för smittspridning förekommer |
Infiltration | Rening av avloppsvattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och diffust sprids via marken till grundvattnet |
Kalium | Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning K |
Kemisk fällning | Tillsats av fällningskemikalie som bildar en svårlöslig kemisk förening med fosfat i avloppsvattnet |
Klosettvatten | Avloppsvattnet från toaletten, det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten |
Kompaktfilter | Prefabricerat filter för biologisk behandling av avloppsvatten. Ibland inneslutna i box eller byggda med tätskikt i botten |
Kornfördelnings-diagram | Resultat från texturanalys |
Kretslopp | Återföring av avloppets närsalter till odlad mark |
Kväve | Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning N |
Markbädd | Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet |
Minireningsverk | Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk.ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening. |
Mulltoalett | Liten biologisk toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten, kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning |
Multrum | Biologisk toalett där avfallet samlas i en stor behållare under toaletten där det bryts ned biologiskt, systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet |
Miljöbalken | Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999 |
Nitrat | Kväveförening med kemisk beteckning NO3- som bildas genom oxidation av ammonium |
Nitrifikation | Bakteriell omvandling av ammoniumkväve (NH4+) till nitratkväve (NO3-) som sker i luftade (syrerika) miljöer |
Norsk Leca | Poröst filtermaterial som binder in fosfor |
Närsalter | Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium |
PBL | Plan- och bygglagen |
Pe | Personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En Pe motsvarar 70 g BOD7/dygn. |
pH | Mått på vattnets surhetsgrad |